Den dansande flickan och hunden

Jag kände först lite motstånd inför dagens healing, det kan vara svårt att släppa in hela världen som finns där inne när man levt där utanför. Svårt att släppa ut vingarna och inte hålla dem krampaktigt runt kroppen som ett skydd. Jag måste släppa taget och gå in i den värld som är jag. Jag blundade, sjönk djupare ner i ett meditationsliknande tillstånd. Stod plötsligt framför ett kristalltempel som blänkte och skimrade som världens alla skatter. Jag gick in i templet och kände dess energi absorberas inom mig. Det kändes som att templet trängde in inom mig, bytte ut mitt dna likt en glitterbomb som spred sig genom hela min kropp. Vilken fantastisk känsla, renande inifrån och ut.

Sedan slungades jag till en annan tid, befann mig i en stor vacker salong där en flickade dansade lätt och lekfullt över det blänkande golvet. Hon svepte över golvet i lätta graciösa steg som om hela världen låg framför hennes fötter, så obekymrad och tyngdlös. Hon höll i ett cidenband som följde hennes kropp. Jag kände att jag hade saknat hennes närvaro. Jag slungades iväg och kom till en plats där jag svävade tyngdlös. Lag låg ner och det kändes som att ett täcke tyngde ner min kropp, jag visste att det var mina egna sorger som hindrade mig från att ta lika lätta, lekfulla steg som den lilla flickan. Jag försökte andas bort det, låta det bara sväva bort från min kropp, utan att lyckas. Jag visste att jag var tvungen att bearbeta det inifrån, att vända mörkret till ljus. Jag höll i min gröna sten som skall skydda mot oro, förde den mot hjärtat och bad ärkeängel Mikael om hjälp att klippa banden mellan mig och det som var betyngande. Han blippte ett för ett samtidigt som jag höll händerna för hjärtat. Jag läkte inifrån och ut, och plötsligt kände jag mig lättare.

 

Jag befann mig i salongen igen, hos den lilla flickan. Plötsligt var jag flickan och dansad över golvet med lätta lekfulla steg. Jag släppte lös mitt ljus, glitter och glädje. Jag kände mig fri. Kände hur jag klarar allt, bara jag bevarar mig själv, min lekfullhet som är min styrka och äkthet. Lek dig fram i livet! Jag kände att flickan kallat på mig under en lång tid. Brukar känna av en flicka med en hund som ibland promenerar brevid mig, sida vid sida. Har mest tänkt att det känts behagligt, att ha sällskap och samtidigt känt mig lite busig. Nu förstod jag att flickan och hunden kallat på mig för att släppa fram min lekfullhet och glädje vad som än händer. Tacksam mot flickan och att jag har henne inom mig. Hon är en del av mig, en viktig del.

Kom tillbaka till kristalltemplet, gick fram med lätta steg till en tron i mitten av den vackra, ståtliga byggnaden. Tronen lockade på mig, dess energi drog mig närmre. När jag satte mig i tronen fälldes alla tentakler ut och likt en energiexplosion blev jag ett med kristalltemplet. Som en orgasm som fyllde mig av ljus och kärlek inifrån och ut. Med denna energin klarar jag allt! Jag var tillbaka på min livsväg med min lilja och kristallstav i handen, manteln på ryggen, stenen i fickan och kristallkronan på hjässan. Jag var redo, skyddad och påfylld av energi för att vandra vägen framåt, utföra mitt kall, leka, ha kul och leva mitt liv till fullo.

 

Tack för den fina healingen Christina Grossi!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s