En plats i mitt hjärta

Jag lyssnade på Christina Grossis fina meditation att komma hem. Jag har en plats inom mig i mitt hjärta som är så fin och fridfull. En portal mot ljuvlighet, stillsamhet och frid. Jag stod plötsligt framför en stor vit vacker port, skjuter långsamt upp den, nyfiken på hur det är att komma hem. Vad jag har för värld bortom det jag ser med blotta ögat. Jag har besökt den världen många gånger innan, i fantasin, ändå går det lite trögt att skjuta upp dörren. Som om någon håller emot. Dörren öppnas med en knuff och jag går in. En våg av välmående fyller min kropp och det jag ser är ett vackert landskap, vackrare än det varmaste leendet. Jag omfamnas av gröna böljande ängar, en klarblå å som slingrar sig genom fjärran och fåglar som sjunger i skyn. Jag går, eller dansar fram på en grusväg och ser någon komma ridandes på en vacker vit häst med lång man som fladdrar i vinden. Det känns som en saga. Som en riddare som kommer ridandes mot mig, inte för att rädda mig, utanför att möta mig med kärlek.

Det är min älskade pojkvän som kommer ridande. Om han är vacker? Som alltid, lika vacker som allt jag har här i världen inom mig. Jag hör hjärtat tala till mig, det säger att jag inte behöver vara rädd, inte oroa mig för att räcka till, för vad som skall hända i framtiden. Jag behöver inte kämpa och sträva så. Varför skulle jag behöva kämpa när jag redan har allt jag vill ha och behöver inom mig redan? Jag är allt det här och inte det där på andra sidan. Varför är du rädd viskar vinden? Du behöber inte vara rädd längre. Du kan släppa alla spärrar, dra bort alla ridåer och stå i din kraft och intuition. Våga släppa taget och blomma ut, nästan skriker den! Jag tänker att det är dags, att leva fullt ut. Jag vet att det kan vara svårt att komma mig nära, att jag ofta uppfattas som disträ, och det är just för att jag inte låter mig frodas och blomma. Likväl som jag inte vill att du ska lära känna mig när jag ligger i min kockång. Det är ju inte den jag är. Jag vill mötas här och att du ska lära känna mig som den vackra, skinande, färgstarka varelse jag är.

Det är dags! Jag sträcker ut armen och tar tag i din utsträckta hand, svingar mig upp bakom dig på min drömhäst och rider iväg med dig mot framtiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s