Dagdrömmar

Hon satt där på sin sängkant, oförmögen att gå upp. hon ville stanna kvar i drömmarnas värld. Inte gå in i verkligheten där måsten seglade som åskmoln över hennes huvud. Hon sträckte på sig, var det här verkligen hon? Vem var hon i gränslandet mellan dröm och verklighet? En falsk identitet uppbyggd på premisser. Men hur kommer man ut? Hur kan drömmen bli till verklighet?

Hon funderade en stund. Bestämde sig för att ställa sig upp, påbörja en ny dag. Gick till bussen, som hon tog varje morgon. Försjönk in i en djup dagdröm om hur livet kunde bli. Sen såg hon ut genom fönstret, över de dimmiga åkrarna som bredde ut sig. En flod som ringlade bort mot fjärran. Solen som gick upp i gryningen för att ta sig bortom horisontens skärpunkt. Hon hörde solen viska, att den beskyddar oss genom natten, är villig att lysa upp vårt mörker så vi ser våra skuggor för vad de är. Utan att skrämmas. Solen visar, att för att locka drömmen till dag, måste vi kliva över vår egen horisont, mellan dag och natt, utan att sprida aska på det nya. Du måste dimma drömmen, ge ljus åt dagen. Då behöver du inte längre sova för att nå en annan värld. Den värld du önskar, är din i varje gryning. Låt dig födas, lämna dina skuggor och vandra framåt med sol i sinnet.

Vad håller dig tillbaka från att leva dina drömmars verklighet och inte i drömmen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s